Vänner

Som cancersjuk har man vänner och så har man vänner.

Vänner som alltid funnits i ens liv,troget, sporadiskt och mer sällan.
När sjukdomen kom ändrades min vänskapskrets. En del som jag trodde var trogna försvann, någon som varit mer sällan dök upp och blev ett jättestöd och vissa kom som gubben i lådan och försvann lika fort igen när nyfikenheten var stillad.
Även om jag hade (har) de vännerna som ställde upp till 110% så saknade jag ändå någon som verkligen förstod hur/vad jag kände, tänkte och pratade om.
Via sociala medier kan man komma i kontakt med olika forum och grupper och i en av dessa hittade jag min " själsfrände ", en sann cancerkompis.
En kompis med kronisk cancer precis som jag, en tjej som förstår mig, mina tankar och känslor till fullo. Underbart.
En sådan kompis önskar jag alla.

Kram Jeanette